ALS & Prostatit, eller inte?

SEPTEMBER 2023

Efter en stökig sommar, vi fick stänga vår padelklubb på grund av ett licens problem, min närmaste medarbetare gick bort pga hjärtbesvär, två stycken inbrott i klubbhuset. Lägg till ett mindre bra förhållande privat och ett flerårigt bråk med några av delägarna i klubben samt hälsporre i båda fötterna. Det var inte konstigt att stressen började bli svår att hantera. Det var också under den tiden jag började få svårt att kissa ordentligt, men det skrev jag upp på stresskontot. Jag hade även börjat tappa känseln i både tår och fingrar och rädslan för ASL slog rot i själen. Till saken hör att min far gick bort i ALS och det finns en ärftlig variant av ALS, och första tecknen på ALS är just förlorad känsel i tår och fingrar. 

Till slut blev det för mycket av allt och jag bokade tid för en omfattande hälsokoll.

En vecka efter att de tömt mig på blod för alla möjliga tester blev jag kallad till återbesök.

För högt kolesterol, tre pågående diskbråck, inflammationer i både lever och i prostata men inga tecken på ALS. Men ett skenande PSA värde, på bara två år hade mitt PSA värde nästan fördubblats. Att PSA-värdet ökar med åldern är normalt, att det går från 3,34 till 6,27 från November 2021 till September 2023 är inte normalt. ”Ingen anledning till oro sa läkaren - det kan mycket väl handla om prostatit, förstorad prostata på grund av inflammation, därav dina problem att kissa.” Från fjällfors till en stilla flytande å i Västmanlands urskogar är en ganska bra beskrivning på skillnaden.

”Men för att vara på säkra sidan skickar jag dig vidare till ultraljudsundersökning och därefter ett möte med vår urolog.” 

Vad gör vi åt mina andra symptom, kolesterolet, m.fl.? frågade jag…

”Det kan vänta” – blev svaret. Det är något som inte stämmer var känslan, och oron övergick i dagliga panikångestattacker och nattliga grubblerier.

Adde - Cancern, 0–1